1.   Det arvode som en ledamot får för utövande av ett mandat i ett annat parlament samtidigt med ett mandat i Europaparlamentet ska räknas av från det arvode som föreskrivs i artikel 10 i ledamotsstadgan.

2.   I denna artikel avses med ”ett annat parlament” ett parlament med lagstiftningsbehörighet som är etablerat i en medlemsstat och på vilket artikel 7.2 i akten om allmänna direkta val (3) av ledamöter i Europaparlamentet inte ska tillämpas.

3.   Beräkningarna utförs på grundval av vart och ett av de två arvodena före skatt.

4.   Ledamöterna ska i sin förklaring om ekonomiska intressen redogöra för mandat de utövar i den mening som avses i punkt 1 ovan och för varje form av arvode de erhåller för detta.

1.   Enligt artikel 18 i ledamotsstadgan, och med tillämpning, i tillämpliga delar, av de gemensamma reglerna om sjukförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (4) (reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet), och de allmänna genomförandebestämmelserna för dessa regler (5), har följande personer rätt till ersättning för två tredjedelar av kostnaderna i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande:

De personer som avses i led a och b i denna punkt har rätt att välja läkare och sjukvårdsinrättning enligt artikel 19.1 i reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet.

2.   För de personer som avses i punkt 1 a och b i denna artikel, när artikel 24.2 i de gemensamma reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet är tillämplig, avses med den månatliga grundinkomsten enligt rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (6) (tjänsteföreskrifterna) det arvode som fastställs enligt artikel 10 i ledamotsstadgan.

3.   De ersättningar som avses i punkt 1 i denna artikel ska betalas ur Europaparlamentets budget. Artikel 72.3 och 72.4 i tjänsteföreskrifterna och artikel 20.6 i reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet ska tillämpas.

4.   Förskott enligt artikel 30 i reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet får beviljas endast genom ett kostnadsåtagande för sjukhusvård. Med tillämpning av den tariff för ersättning som gäller ska den del av kostnaderna som de försäkrade som avses i punkt 1 i denna artikel själva ska betala ska betalas tillbaka till parlamentet i enlighet med de villkor som anges i artikel 30.2 och 30.3 i reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet.

5.   Ledamöter och före detta ledamöter som erhåller en övergångsersättning i enlighet med artikel 13 i ledamotsstadgan eller en pension i enlighet med artiklarna 14 och 15 i ledamotsstadgan får avstå från sin rätt till ersättning för sjukvårdskostnader enligt punkt 1 i denna artikel med verkan den första dagen i den kalendermånad som följer efter den dag då begäran görs. Ett sådant avstående ska ha retroaktiv verkan från och med startdatumet för den berörda ledamotens första mandatperiod, om begäran lämnas in inom tre månader efter detta startdatum, förutsatt att den berörda ledamoten inte har ansökt om ersättning för sjukvårdskostnader under den perioden.

Om en ersättningsberättigad ledamot avstår från sin rätt till ersättning för sjukvårdskostnader ska han eller hon ha rätt att få tillbaka två tredjedelar av sjukförsäkringsavgiften upp till högst 400 EUR per månad.

6.   Ledamöter eller före detta ledamöter som, i enlighet med punkt 5, avstår från rätten till ersättning för sjukvårdskostnader har inte rätt att återvända till det system som omfattar rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt punkt 1 förrän tidigast efter 12 månader från det datum då avståendet började gälla. Likaså får alla därpå följande ändringar göras först efter en period på minst 12 månader, oavsett om det rör sig om återanslutning till det system som omfattar rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt punkt 1 eller om beslutet att avstå från denna rätt.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket ska efterföljande begäranden om ändring träda i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då de lämnades in.

7.   Denna artikel ska också tillämpas på före detta ledamöter som erhåller den övergångsersättning som avses i artikel 13 i ledamotsstadgan från och med den första dag som följer på mandatets upphörande till och med den dag då de har rätt till övergångsersättningen.

8.   Denna artikel ska också tillämpas på före detta ledamöter som erhåller den ålderspension som avses i artikel 52 från och med den första dag som följer på mandatets upphörande till och med den dag då de har rätt till pensionen, under förutsättning att de uppfyllde villkoren i artikel 52.1 innan mandatet upphörde.

1.   Ledamöterna har, enligt de villkor som fastställs i försäkringsavtalen, rätt till följande:

2.   Två tredjedelar av försäkringspremierna ska betalas ur Europaparlamentets budget och återstående tredjedel ska betalas av ledamöterna själva. Ledamöternas avgift dras direkt från det arvode som avses i artikel 10 i ledamotsstadgan.

3.   Denna artikel ska tillämpas på ledamöterna så snart de tillträtt sitt mandat, såvida de inte skriftligen meddelar generalsekreteraren sin tydliga avsikt att avstå från försäkringsskyddet. Om en ledamot väljer att tacka nej till försäkringsskyddet, upphör hans eller hennes rätt till försäkringsskydd sista dagen i den månad då meddelandet lämnades.

1.   Enligt olycksfallsförsäkringen är ledamöterna försäkrade mot olycksfall i hela världen så länge deras mandat varar.

2.   Bestämmelserna i olycksfallsförsäkringen föreskriver följande:

3.   De gemensamma reglerna ska i tillämpliga delar tillämpas på ledamöterna, med undantag för bestämmelserna om yrkesskador och -sjukdomar och livränta och alla bestämmelser vars tillämpning är helt kopplad till tjänstemännens situation.

Förfarandet vid klagomål enligt artikel 76 i dessa tillämpningsföreskrifter är tillämpligt.

De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt de gemensamma reglerna ska gentemot ledamöterna utövas av Europaparlamentets talman.

Ett erkännande av total eller partiell bestående invaliditet enligt denna artikel och de gemensamma reglerna ska inte påverka tillämpningen av artikel 15 i ledamotsstadgan och. Likaså ska tillämpningen av artikel 15 i ledamotsstadgan inte påverka erkännandet av total eller partiell bestående invaliditet enligt denna artikel och de gemensamma reglerna.

4.   Följande ska också täckas i enlighet med de gemensamma reglerna: utgifter för läkarvård och läkemedel, kostnader för sjukhusvistelse, operationer, proteser, röntgenundersökningar, massage och ortopedi, fakturor från vårdinrättningar, transportkostnader och andra liknande kostnader som är en följd av olycksfallet. Ersättning betalas dock först efter avdrag av och som komplement till den ersättning som den försäkrade erhåller genom bestämmelserna om ersättning av sjukvårdskostnader enligt artikel 18 i ledamotsstadgan.

1.   Försäkringen mot stöld och förlust av personliga tillhörigheter och ägodelar omfattar följande:

2.   Stöld eller förlust utanför Europaparlamentets lokaler täcks endast om den berörda ledamoten vid tidpunkten för stölden eller förlusten reser som en del av en resa som finansieras av Europaparlamentet eller en politisk grupp. Om stölden äger rum i Europaparlamentets lokaler täcks den av försäkringen endast om de stulna tillhörigheterna eller ägodelarna varit placerade på en säker plats.

3.   Stöld eller förlust av kontanter som sker utanför Europaparlamentets lokaler och som polisanmäls täcks av försäkringen upp till ett belopp på 250 EUR, under förutsättning att andra personliga tillhörigheter försvunnit eller stulits samtidigt som de stulna eller förlorade kontanterna. Stöld eller förlust av kontanter i Europaparlamentets lokaler täcks inte av försäkringen.

4.   Om en transportör orsakar att bagage förloras eller kommer bort mer än tolv timmar när en ledamot reser som en del av en resa som finansieras av parlamentet eller en politisk grupp till en annan ort än sin bostadsort, täcker försäkringen ledamotens utgifter för att köpa in eller hyra personliga tillhörigheter eller ägodelar upp till ett belopp på 500 EUR.

5.   Stöld eller förlust av personliga tillhörigheter som äger rum utanför Europaparlamentets lokaler ska polisanmälas av ledamoten. Stölder eller förluster som sker inom parlamentets lokaler ska anmälas till parlamentets avdelning med ansvar för säkerhet.

6.   Stölder eller förluster ska anmälas inom en vecka till generalsekreteraren. Blanketten för stöldanmälan ska åtföljas av en faktura för det förlorade eller stulna föremålet, eller ett kvitto för inköp av motsvarande ersättningsföremål om värdet överstiger 700 EUR.

7.   Försäkringen täcker inte stöld och förlust som redan omfattas av ledamotens privata försäkring.

1.   Ledamöterna har rätt att assisteras av medarbetare som de själva fritt har valt. Parlamentet ska ersätta de faktiska kostnader som uppkommit och som helt eller delvis är en följd av anställningen av en eller flera assistenter eller användningen av tjänsteleverantörer i enlighet med dessa tillämpningsföreskrifter och på de villkor som fastställts av presidiet.

2.   Ersättning betalas endast för assistentstöd som är nödvändigt och har ett direkt samband med utövandet av en ledamots parlamentariska mandat. Utgifter i samband med en ledamots privatliv ersätts inte under några omständigheter.

3.   Utgifterna ska betalas under hela ledamotens mandatperiod. Utgifter kan betalas endast om de inte har uppkommit tidigare än

4.   Det högsta belopp som varje månad kan utbetalas för samtliga personliga medarbetare som avses i artikel 30 är 28 696 EUR med verkan från den 1 juli 2023.

5.   Om ledamotens mandat inte börjar den första dagen i en månad eller inte upphör den sista dagen i en månad, ska dennes utgifter för assistentstöd beräknas proportionellt.

6.   Eventuell oanvänd rest av det månatliga belopp som avses i punkt 4 och som samlats i slutet av budgetåret ska föras över till nästa budgetår med upp till högst det månatliga belopp som anges i den punkten.

1.   Ledamöterna får använda

2.   Två eller fler ledamöter får bilda en grupp för att gemensamt använda eller utnyttja tjänster av en eller flera assistenter enligt punkt 1, eller av en eller flera praktikanter, förutsatt att detta görs skriftligen och med användning av det standardavtal som godkänts av den behöriga utanordnaren. I sådana fall ska de berörda ledamöterna sinsemellan utse den eller de ledamöter som har rätt att underteckna avtalen, eller att lämna in en begäran om rekrytering, för gruppens räkning. Gruppens namn får inte innehålla några referenser till ett politiskt parti, en politisk stiftelse eller en politisk rörelse.

Ledamöterna ska lämna in en skriftlig förklaring till parlamentets behöriga avdelning i vilken de fastställer de respektive andelar som ska dras från det belopp som anges i artikel 29.4. Ingen ledamot får ha en större andel än 80 procent i en grupp.

Vid beräkningen av antalet avtal per ledamot ska varje assistent eller praktikant som rekryteras för en grupp av ledamöter tilldelas en av de deltagande ledamöterna, som utses av den ansvariga ledamoten.

3.   Artiklarna 32–40 är inte tillämpliga på ackrediterade assistenter.

4.   Ersättning får också utbetalas för utgifter i samband med avtal om praktiktjänstgöring, upprättade i enlighet med de villkor som fastställts av presidiet.

5.   Ledamöterna får också anlita fysiska personer som är etablerade eller juridiska personer som är registrerade i en medlemsstat och som tillhandahåller specialiserade och klart identifierade tjänster och med vilka ledamöterna har ingått ett tjänsteavtal i enlighet med tillämplig nationell rätt och villkoren i detta kapitel. Dessa tjänsteleverantörer måste ha lämpliga kvalifikationer eller lämplig erfarenhet av att tillhandahålla de aktuella tjänsterna.

Juridiska personer som tillhandahåller tjänster som kostar mer än 60 000 EUR, inklusive mervärdesskatt, måste ha varit registrerade i en medlemsstat och ha varit verksamma på det berörda området i minst ett år den dag då avtalet med ledamoten börjar gälla.

Utom när det gäller tjänster som tillhandahålls av lokala assistenter i enlighet med punkt 1 b ska tjänsteleverantören väljas ut genom ett upphandlingsförfarande om kostnaden för tjänsterna överstiger ett tröskelvärde på 60 000 EUR inklusive mervärdesskatt. Denna tröskel ska gälla kumulativt i händelse av avtal för liknande tjänster från samma leverantör. Upphandlingsförfarandet ska omfatta minst fem fullständigt oberoende anbudssökande. Beslut om tilldelning av avtal får fattas endast om minst tre giltiga anbud har lämnats in. Avtalet ska tilldelas den anbudsgivare som erbjuder det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

6.   Inga tjänster som utförs får inbegripa tillhandahållande av personal, med undantag för tillfälliga tjänster av tjänsteleverantörer som professionellt och regelbundet tillhandahåller personal och som enligt nationell rätt är behöriga att göra det.

Tjänster som tillhandahålls i enlighet med punkt 1 b får inte läggas ut på underentreprenad. Tjänster som tillhandahålls i enlighet med punkt 5 får läggas ut på underentreprenad endast av vederbörligen motiverade skäl, efter att parlamentets behöriga avdelning har informerats och under alla omständigheter endast för högst 20 procent av det berörda avtalets totala värde.

7.   Presidiet ska anta en förteckning över de utgifter som kan berättiga till ersättning inom ramen för assistentstödet till ledamöterna (9).

8.   Assistenternas och praktikanternas namn samt tjänsteleverantörernas namn eller företagsnamn och betalningsombudets namn ska, under avtalets löptid, offentliggöras på parlamentets webbplats tillsammans med namnet på den ledamot eller de ledamöter som de assisterar.

Assistenter, praktikanter, tjänsteleverantörer och betalningsombud och den berörda ledamoten får, av vederbörligen motiverade skäl, såsom skydd av deras säkerhet eller på grund av att det berörda avtalet, trots att det fortfarande är aktivt, har upphävts tillfälligt eller avbrutits, lämna in en skriftlig begäran till generalsekreteraren om att deras namn eller företagsnamn inte ska offentliggöras på parlamentets webbplats. Generalsekreteraren ska besluta huruvida denna begäran ska beviljas. Alla berörda parter ska underrättas om detta beslut.

9.   Oberoende av deras arbetstidsschema får antalet assistenter som tilldelas en ledamot vid en given tidpunkt för ackrediterade assistenter inte överstiga fyra, och för lokala assistenter, tio. Undantagsvis och under en period på högst en månad får det högsta antalet ackrediterade assistenter ökas till fem om detta är nödvändigt för att underlätta övergången mellan anställningsavtalen för två assistenter.

Ackrediterade assistenter som rekryteras för att kompensera för en ackrediterad assistents vederbörligen motiverade frånvaro i enlighet med artikel 18.6 i tillämpningsföreskrifterna för avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (10) ska inte räknas med i det högsta antal som anges i första stycket i denna punkt.

10.   När ledamöterna ger anvisningar om lönegradsplacering av sina ackrediterade assistenter bör de ta hänsyn till deras kvalifikationer och erfarenheter, de uppgifter som de ska få, möjligheten till karriärutveckling och behovet av att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

11.   Minst 40 procent av det belopp som anges i artikel 29.4 i dessa tillämpningsföreskrifter ska öronmärkas för sammanträdeskostnader som avses i avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska unionen. Därmed får alla kostnader för assistentstöd till ledamöterna, utöver dem som avses i avdelning VII i anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska unionen, sammantaget inte överstiga 60 procent av det belopp som anges i artikel 29.4 i dessa tillämpningsföreskrifter.

Dessutom får utgifterna för det tillhandahållande av tjänster som avses i denna artikel inte överstiga 20 procent av det belopp som anges i artikel 29.4.

Dessa begränsningar ska beräknas för varje budgetår genom att de månatliga belopp som anges i artikel 29.4 aggregeras och eventuell oanvänd rest som förts över till följande budgetår enligt artikel 29.6 läggs till proportionellt.

12.   Parlamentet ska betala utgifter för fysiska personer som har anställts av ledamöter som lokala assistenter eller för att tillhandahålla specialiserade tjänster för bruttolön eller arvoden exklusive moms upp till månatliga tak. Dessa tak ska fastställas av presidiet i enlighet med punkt 13 och får anpassas årligen av presidiet. De gällande taken ska offentliggöras på parlamentets webbplats.

13.   Taken ska vara tre och en halv gånger referensbeloppet. Referensbeloppet ska vara en tolftedel av det belopp som offentliggjorts av Eurostat som den genomsnittliga årliga bruttolönen för heltidsanställda i den medlemsstat i vilken den berörda ledamoten blivit vald.

De tak som beräknas på detta sätt får emellertid inte vara lägre än grundlönen för en ackrediterad assistent i lönegrad 6 och inte högre än grundlönen för en ackrediterad assistent i lönegrad 19.

Eventuella bonusar ska betalas endast upp till de ovannämnda taken beräknat på årsbasis och begränsas till en sjättedel av assistentens årliga bruttolön.

Taken ska minskas proportionellt om den lokala assistenten arbetar deltid eller om den lokala assistenten inte arbetar en full månad.

14.   Bruttolönen för en lokal assistent vars huvudsakliga uppgift är att lämna administrativt stöd och sekretariatsstöd, men som också utarbetar texter och ger rådgivning, får inte överstiga 60 procent av de månatliga tak som fastställts av presidiet i enlighet med punkt 13.

Bruttolönen för en lokal assistent vars huvudsakliga uppgift är att utarbeta texter och ge rådgivning, men som också lämnar administrativt stöd och sekretariatsstöd, får inte överstiga 70 procent av de månatliga tak som fastställts av presidiet i enlighet med punkt 13, såvida inte den lokala assistenten har ett examensbevis som styrker avslutade universitetsstudier på minst tre år eller har yrkeserfarenhet på motsvarande nivå.

15.   Europaparlamentet ska betala de lokala assistenternas faktiska resekostnader för sporadiska tjänsteresor som de på ledamotens begäran utför i samband med sin tjänsteutövning. Tjänsteresor i samband med Europaparlamentets plenarsammanträden ska betraktas som sporadiska.

Sådana utgifter ska betalas ut mot uppvisande av styrkande handlingar.

De billigaste och mest ändamålsenliga transportmedlen och boendeformerna ska väljas, med hänsyn till tillgång och tillgänglighet vid det aktuella tillfället. Flyg- eller tågresor ska genomföras i ekonomiklass respektive andra klass. Boendet ska vara i rum av standardtyp. Taxi får endast användas i undantagsfall och för korta avstånd, om kollektivtrafik saknas.

Utbetalningen ska begränsas till det minimum som föreskrivs i tillämplig nationell rätt och, när det gäller boendekostnader, upp till de tak som gäller för Europaparlamentets tjänstemän och övriga anställda.

1.   Alla anställningsavtal och avtal om tillhandahållande av tjänster, samt praktikavtal avseende praktikanter i den medlemsstat där ledamoten blivit vald, som en ledamot eller en grupp ledamöter ingår, ska förvaltas av ett betalningsombud som är etablerat i en medlemsstat.

2.   De tjänster som utförs av ett betalningsombud ska utföras av en fysisk eller juridisk person som i en medlemsstat har erhållit ett vederbörligt tillstånd att utöva yrkesverksamhet som innebär arbete med skatte- och socialförsäkringsrelaterade aspekter av anställningsavtal eller avtal om tillhandahållande av tjänster som ingåtts i enlighet med nationell rätt.

Den fysiska eller juridiska person som tillhandahåller tjänster som betalningsombud får inte befinna sig i någon av de uteslutningssituationer som avses i artikel 136.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 (11) (”budgetförordningen”).

Betalningsombuden ska använda ett professionellt datoriserat lönesystem.

3.   En ledamot ska ingå ett enskilt avtal med ett valfritt betalningsombud som uppfyller villkoren i punkt 2.

Utgifter i samband med betalningsombudens tjänster i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska täckas av det belopp som fastställs i artikel 29.4 och ska inte vara föremål för det högsta belopp som anges i artikel 30.11 andra stycket när det gäller tjänster.

Betalningsombudens arvoden, exklusive moms, får inte överstiga 4 procent av det belopp som anges i artikel 29.4.

Övre gränser för betalningsombudens arvoden ska ses över på kumulativ basis per kalenderår i proportion till avtalets varaktighet.

4.   Avtalet mellan ledamoten och betalningsombudet ska ingås på grundval av ett standardavtal som godkänts av den behöriga utanordnaren.

Varje ny version av standardavtalet ska vara obligatorisk efter att den har meddelats ledamöterna. Den nya versionen ska inte ha någon retroaktiv verkan på befintliga avtal.

Standardavtalet ska fastställa betalningsvillkoren för de avtal som avses i punkt 1 i enlighet med detta kapitel och ska även fastställa betalningsombudets ersättning och ansvar.

1.   Betalningsombudet ska säkerställa en korrekt tillämpning av nationell rätt och unionsrätten, särskilt när det gäller skatter och sociala avgifter i samband med de avtal som han eller hon förvaltar.

2.   Betalningsombudets arvoden ska utbetalas mot uppvisande av relevanta fakturor eller avgiftsspecifikationer.

3.   Ledamöterna ska förse sina betalningsombud med alla de handlingar och uppgifter de behöver för att säkerställa att de avtal som anförtrotts ombudet är lagliga och uppfyller kraven för en sund förvaltning, särskilt de handlingar och uppgifter som avses i artiklarna 34.2, 35.1 a, 38, 39.1 a och 40.

4.   Parlamentet ska mot uppvisande av erforderliga styrkande handlingar betala betalningsombudet de belopp som parlamentet är skyldigt enligt de avtal, inklusive avtal om praktiktjänstgöring, som anförtrotts ombudet.

5.   Inom ramen för ett anställningsavtal eller ett praktikavtal ska parlamentet betala ut förskott till betalningsombudet för utgifter i samband med löner, sociala avgifter och skatter.

Ansvaret för regleringen av detta förskott ska ligga på ledamöterna och deras betalningsombud, och regleringen ska genomföras i enlighet med dessa tillämpningsföreskrifter och tillämplig nationell rätt.

1.   Ansökningar om betalning av utgifter för assistentstöd till ledamöterna i enlighet med artikel 30.1 b, 30.2, 30.4 och 30.5, som specificerar förmånstagarna och storleken på de betalningar som ska göras, ska lämnas in till parlamentets behöriga avdelning av ledamoten eller av dennes betalningsombud och kontrasigneras av samtliga berörda ledamöter och av betalningsombudet. Ansökningarna ska åtföljas av de styrkande handlingar som avses i artikel 35 när det gäller anställningsavtal och dem som avses i artikel 39 när det gäller avtal om tillhandahållande av tjänster.

2.   Ledamöterna ska omgående informera sina betalningsombud och parlamentets behöriga avdelning om eventuella ändringar i deras avtalsförbindelser och om anvisningarna rörande utbetalningar och därvid ange de ändringar som gjorts i avtalet.

Betalningsombudet ska omedelbart, utan att invänta regleringen av räkenskaperna, översända denna information och tillhörande styrkande handlingar till parlamentets behöriga avdelning.

1.   För var och en av de lokala assistenter som anställs och för var och en av de praktikanter som är baserade i den medlemsstat där ledamoten blivit vald ska betalningsombuden senast den 31 mars året efter det berörda budgetåret, särskilt med sikte på reglering av de förskottsbetalningar som gjorts, till parlamentets behöriga avdelning översända redovisningar av de utgifter som uppkommit med avseende på löner, skatteavdrag och arbetsgivares och arbetstagares sociala avgifter samt alla andra återbetalningsbara utgifter. De ska dessutom tillhandahålla handlingar som styrker att de lokala assistenterna i fråga är anslutna till ett socialförsäkringssystem, där ledamoten anges som arbetsgivare, ett intyg över arbetsolycksfallsförsäkring om den gällande nationella rätten kräver en sådan försäkring samt en årlig inkomstdeklaration. De ska även intyga att alla skyldigheter som följer av gällande nationell rätt har uppfyllts och, på begäran av parlamentets behöriga avdelning, lämna in alla lönebesked som utfärdats för rapporteringsperioden samt bevis på betalning av löner, sociala avgifter och skatter.

I händelse av upphörande av avtalet mellan betalningsombudet och ledamoten och vid upphörande av ledamotens mandat ska dessa skyldigheter uppfyllas senast inom tre månader.

De redovisningar som anges i första stycket ska utarbetas i enlighet med parlamentets specifikationer.

2.   Om de redovisningar som avses i punkt 1 inte lämnas in inom den föreskrivna tidsfristen ska alla motsvarande utbetalningar anses vara felaktiga. Efter en granskning av de redovisningar som anges i punkt 1 eller i avsaknad av en sådan ska ett meddelande översändas av parlamentets behöriga avdelning till betalningsombuden, med kopior till ledamoten, som anger huruvida de utbetalningar som gjorts är korrekta eller inte och, i förekommande fall, vilka handlingar som saknas och måste lämnas in.

Om det i det meddelande som avses i första stycket i denna punkt fastställs att utbetalningarna är felaktiga ska de handlingar som behövs för att korrigera detta lämnas in till parlamentets behöriga avdelning inom en månad efter meddelandets datum. Om dessa handlingar inte lämnas in inom denna tidsfrist ska parlamentet tillämpa artikel 71 eller artikel 72 eller båda, beroende på vad som är lämpligt.

1.   Betalningsombudet ska, under den period som fastställs i tillämplig nationell rätt och i minst fem år efter den berörda valperiodens slut, föra ett register över lönebeskeden av vilket det ska framgå utbetalda löner samt, i förekommande fall, avdrag för skatter liksom arbetsgivares och arbetstagares sociala avgifter.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket ska, när betalningsombudets avtal sägs upp, en bestyrkt kopia av alla lönehandlingar omgående översändas till ledamoten och till en kvalificerad yrkesutövare som ledamoten väljer.

2.   Assistenter ska inte agera på ett sätt som gör att de hamnar i en intressekonflikt med de ledamöter som de arbetar för och parlamentet. De ska utan dröjsmål informera den berörda ledamoten om sin avsikt att utöva någon annan form av avlönad eller icke avlönad extern verksamhet eller att ställa upp i ett val.

De ska vara bosatta på ett sådant avstånd från arbetsplatsen att tjänsteutövningen inte hindras.

3.   Ledamoten ska genast informera parlamentets behöriga avdelning om eventuella ändringar i anställningsvillkoren som påverkar utgifterna för assistentstöd och om assistenternas eventuella planer på att utöva annan extern verksamhet än sådan som redan uppgetts i enlighet med artikel 35 g eller ställa upp i val. Ledamoten måste säkerställa att den externa verksamheten eller avsikten att ställa upp i val inte utgör ett hinder för assistenternas tjänsteutövning eller strider mot unionens ekonomiska intressen genom att vidta lämpliga åtgärder, vilket kan inbegripa en anpassning av assistentens arbetstid eller att assistenten tar ut årlig ledighet eller obetald ledighet. Parlamentets behöriga avdelning får begära styrkande handlingar på de arrangemang som gjorts i detta syfte för de berörda assistenterna.

4.   Lokala assistenter som har för avsikt att ställa upp i val ska följa nationella lagar och föreskrifter om valkampanjer. Om de blir valda ska betalningen för utgifter som rör dem upphöra om de inte kan styrka att deras mandat är förenligt med deras tjänsteutövning som parlamentsassistenter.

5.   Avtal som ingås mellan ledamöter och assistenter måste inbegripa de villkor som fastställs i punkterna 2 och 4.

6.   Utgifter i samband med anställningsavtal som ingåtts med lokala assistenter kan ersättas under förutsättning att minimiarbetstiden är 5 timmar per vecka och att den totala arbetstiden, inklusive tid som ägnas åt extern verksamhet, inte överstiger 48 timmar per vecka. Vid tillämpningen av denna punkt ska den oavlönade verksamhet som avses i artikel 35 beaktas endast om denna verksamhet, i det enskilda fallet, vanligtvis är avlönad.

1.   Utgifter som uppstår i samband med att anställningsavtal som ledamöterna ingått med sina lokala assistenter upphör att gälla kan ersättas förutsatt att

2.   De utgifter som avses i punkt 1 i denna artikel får ersättas upp till det lagstadgade minimibeloppet och inom de gränser som anges i artikel 29.4.

3.   Ytterligare utgifter som är en följd av ett särskilt avtal mellan parterna som går utöver skyldigheterna enligt lagen eller kollektivavtalen får endast ersättas – inom de gränser som anges i artikel 29.4 – upp till ett belopp som motsvarar den genomsnittliga månatliga bruttogrundlönen för den lokala assistenten under det sista anställningsåret.

4.   Punkt 3 ska inte tillämpas om

5.   Om ledamöterna enligt tillämplig nationell arbetsrätt är skyldiga att till en assistent, i samband med uppsägning av anställningsavtalet, betala ett belopp som är mer än tre gånger så stort som hans eller hennes genomsnittliga bruttomånadslön får dessa utgifter ersättas mot uppvisande av vederbörligen upprättade styrkande handlingar som måste attesteras av de behöriga nationella myndigheterna.

1.   Med undantag av specialiserade tjänster för vilka kostnaden inte överstiger 500 EUR inklusive moms, ska en ansökan om betalning av utgifter för tjänsteavtal innehålla

2.   Kostnaden för de tjänster som tillhandahålls ska betalas om ledamoten till parlamentets behöriga avdelning översänder en faktura eller avgiftsspecifikation med detaljerade uppgifter om de tjänster som faktiskt utförts och en kopia av det avtal som ingåtts med tjänsteleverantören. Fakturan eller avgiftsspecifikationen ska åtföljas av en bekräftelse från ledamoten av att tjänsten faktiskt har utförts. På begäran av parlamentets behöriga avdelning ska ledamoten också lämna de viktigaste styrkande handlingarna.

Om tjänsterna är delvis eller helt och hållet undantagna från moms får parlamentets behöriga avdelning begära att betalningsombudet anger den rättsliga grunden för detta undantag.

1.   Presidiet ska anta bestämmelserna om ledamöternas tillgång till interna tjänster som tillhandahålls av parlamentet och tillhandahållande av utrustning och faciliteter för ledamöterna, särskilt när det gäller

2.   Presidiet får också anta bestämmelser som ger tillträde till parlamentets faciliteter för parlamentets före detta talmän, under deras mandatperioder, och för före detta ledamöter.

1.   Ledamöterna har rätt till ersättning för allmänna utgifter som ska täcka allmänna utgifter som uppstår i samband med deras parlamentariska verksamhet.

2.   I enlighet med skäl 17 och artikel 20.3 i ledamotsstadgan ska ersättningen för allmänna utgifter betalas ut i form av ett engångsbelopp.

3.   Ledamöterna har rätt till ersättning för allmänna utgifter från och med den månad då deras ansökan om utbetalning inkommer.

4.   Ledamöterna kan välja att få hela eller delar av beloppet för ersättning av allmänna utgifter.

1.   Ersättningen för allmänna utgifter ska betalas under ledamotens hela mandatperiod.

2.   Det månatliga beloppet för ersättningen för allmänna utgifter ska uppgå till 4 950 EUR.

3.   De ledamöter vars mandatperiod börjar efter den femtonde dagen i månaden ska erhålla endast halva ersättningen för allmänna utgifter för den månaden.

4.   Halva ersättningen för allmänna utgifter ska också betalas under en period på tre månader efter den månad då ledamotens mandatperiod löper ut, förutsatt att ledamoten har tjänstgjort i minst sex månader och inte blir omvald.

1.   Alla utbetalningar av ersättningen för allmänna utgifter ska göras direkt till ledamöterna.

2.   Varje ledamot som under ett parlamentsår (1 september–31 augusti) är frånvarande minst hälften av de dagar som har fastställts för Europaparlamentets plenarsammanträden ska för den perioden återbetala 50 procent av ersättningen för allmänna utgifter till parlamentet.

3.   Talmannen kan bortse från frånvaro enligt punkt 2 om den berörda ledamoten är frånvarande på grund av sjukdom eller av allvarliga familjeskäl eller är på en tjänsteresa som godkänts av talmannen, presidiet eller talmanskonferensen. Styrkande handlingar ska lämnas till kvestorerna senast två månader efter den dag då frånvaron inleddes.

4.   En ledamot som är gravid ska befrias från skyldigheten att närvara vid parlamentets officiella sammanträden under en period på tre månader före barnets födsel. Ledamoten ska lämna in läkarintyg med angivelse av beräknat datum för nedkomsten. Efter nedkomsten ska ledamoten befrias från skyldigheten att närvara vid officiella sammanträden under en period på sex månader. Ledamoten ska lämna in en kopia av barnets födelseattest.

1.   Ersättningen för allmänna utgifter är avsedd att täcka bland annat utgifter såsom kostnader för kontorsdrift och kontorsunderhåll, kontorsartiklar och dokumentation, kontorsutrustning, representationsverksamhet eller administrativa kostnader.

2.   Om ledamöterna konstaterar att de belopp som utbetalas i form av andra ersättningar enligt dessa tillämpningsföreskrifter eller andra av parlamentets bestämmelser har förbrukats, får de också använda ersättningen för allmänna utgifter för att direkt betala för verksamhet som täcks av dessa ersättningar.

1.   För att underlätta ledamöternas förvaltning och kontroll av sina utgifter ska parlamentet utbetala de medel som avsatts för ersättningen för allmänna utgifter till ett konto som är avsett för denna ersättning och till vilket parlamentet därför inte överför några andra medel. Detta konto ska omfattas av de vanliga garantier som är förbundna med ledamotens uppdrag.

2.   Ledamöterna är ensamma ansvariga för det sätt på vilket de belopp som utbetalas i enlighet med detta kapitel används.

3.   Ledamöterna ska vara fria att dokumentera sin användning av dessa belopp, i detalj eller efter typ av kostnad enligt vad som anges i punkt 4 i denna artikel, på egen hand eller med stöd av en extern revisor, och att helt eller delvis offentliggöra denna information på sin webbsida på parlamentets webbplats i enlighet med artikel 11 i parlamentets arbetsordning.

4.   De typer av kostnader som avses i punkt 3 är de följande:

5.   Presidiet ska anta alla ytterligare åtgärder som presidiet anser nödvändiga för att underlätta genomförandet av ledamöternas beslut med avseende på punkt 3.

1.   Om före detta ledamöter som har rätt till övergångsersättning innehar ett mandat i ett annat parlament eller ett offentligt ämbete ska den lön som de har rätt till räknas av från övergångsersättningen.

2.   Artikel 2.3 ska i tillämpliga delar gälla för övergångsersättningen.

3.   I denna artikel avses med ”ett annat parlament” ett parlament med lagstiftande behörighet som är etablerat i en medlemsstat.

4.   I denna artikel avses med ”offentligt ämbete” utövande av följande ämbeten:

1.   När en före detta ledamot på samma gång har rätt till övergångsersättning enligt artikel 13 i ledamotsstadgan och ålderspension eller invaliditetspension enligt artikel 14 i ledamotsstadgan eller pension enligt artikel 15 i ledamotsstadgan har den före detta ledamoten rätt att välja system. Ledamoten ska meddela generalsekreteraren sitt beslut senast tre månader efter mandatets upphörande. Beslutet är oåterkalleligt.

2.   Om den före detta ledamoten väljer övergångsersättningen ska utbetalningen av ålderspensionen eller invaliditetspensionen dras in under den period då han eller hon har rätt till övergångsersättningen.

1.   För att kunna få övergångsersättningen ska den före detta ledamoten ansöka om detta inom tre månader efter det att hans eller hennes mandat löpt ut. Ansökan ska åtföljas av en skriftlig förklaring som anger huruvida ledamoten utövar något av de ämbeten som avses i artikel 49 i dessa tillämpningsföreskrifter. Efter denna tidsfrist bör den dag då rätten till övergångsersättning får verkan vara den första dagen i den kalendermånad då ansökan mottogs av parlamentets behöriga avdelning. Perioden för rätt till övergångsersättning ska fastställas i enlighet med artikel 13.2 i ledamotsstadgan.

2.   Den skriftliga förklaring som avses i punkt 1 i denna artikel ska i förekommande fall åtföljas av det beslut från ledamoten som anges i artikel 50.1.

3.   Ändringar av de villkor som legat till grund för beviljandet av övergångsersättningen och som skulle kunna leda till en ändring av en före detta ledamots rätt till ersättningen ska omedelbart meddelas parlamentets behöriga avdelning. I tveksamma fall kan generalsekreteraren begära att den berörda före detta ledamoten ska inkomma med synpunkter.

4.   Om generalsekreteraren, på grundval av uppgifter som kan verifieras genom offentligt tillgängliga källor, får kännedom om att den före detta ledamoten utövar något av de ämbeten som avses i artikel 49, ska han eller hon dra in övergångsersättningen och meddela den berörda före detta ledamoten detta.

5.   Den före detta ledamoten kan när som helst avstå från rätten till övergångsersättning. Generalsekreteraren ska underrättas om ett sådant beslut.

1.   De ledamöter som utövat sitt mandat i minst ett helt år har livet ut rätt till ålderspension när mandatet upphör. Pensionen ska utbetalas från och med den första dagen i månaden efter den månad då ledamöterna fyller 63 år, i enlighet med artikel 14 i ledamotsstadgan.

Före detta ledamöter eller deras juridiska ombud ska, utom i fall av force majeure, göra sina ansökningar om utbetalning av ålderspensionen senast sex månader från och med den dag då ledamoten får rätt till pension. Efter denna tidsfrist bör den dag då rätten till ålderspension får verkan vara den första dagen i den kalendermånad då ansökan mottas.

2.   Utbetalning av ålderspensionen ska tillfälligt upphöra för sådana mottagare som väljs in i parlamentet på nytt. Den rätt till ålderspension som ledamoten får i och med det nya mandatet läggs till rättigheterna till ålderspension från den tidigare mandatperioden. Utbetalningen av ålderspensionen inleds på nytt så fort ledamotens mandat upphör.

3.   Om en ledamot utövar flera mandat som inte följer på varandra läggs samtliga mandatperioder ihop för beräkning av ålderspensionen.

1.   Den ålderspension som en före detta ledamot uppbär för ett mandat som han eller hon har utövat i ett annat parlament samtidigt med mandatet i Europaparlamentet ska räknas av från den ålderspension som avses i artikel 14 i ledamotsstadgan.

2.   I denna artikel avses med ”ett annat parlament” ett sådant parlament som definieras i artikel 2.2.

3.   Beräkningarna utförs på grundval av de två pensionsbeloppen före skatt.

4.   De före detta ledamöter som utövat ett mandat i ett annat parlament samtidigt med mandatet i Europaparlamentet ska ange den ålderspension de uppbär för det mandat som de utövat i det andra parlamentet.

1.   En ledamot som enligt förfarandet i artikel 59 erkänns vara fullständigt invalidiserad och som därmed inte kan utföra sina åligganden under återstoden av valperioden och som av detta skäl avsäger sig sitt mandat, har rätt till en invaliditetspension som ska betalas ut från och med den dag då mandatet upphör, om inte annat sägs i punkt 3 i denna artikel.

2.   Rätten till invaliditetspension upphör om ledamoten inte meddelar att han eller hon avsäger sig sitt mandat senast tre månader efter det datum då han eller hon officiellt underrättades om beslutet om en invaliditetsförklaring.

3.   Ledamotens rätt till invaliditetspension inleds när den valperiod under vilken invaliditeten uppstod tar slut om

1.   Beloppet för invaliditetspensionen uppgår för varje slutfört mandatår till 3,5 procent av ledamotsarvodet enligt artikel 10 i ledamotsstadgan, och för varje tillkommande slutförd månad till en tolftedel, men åtminstone till 35 procent av ledamotsarvodet. Det totala beloppet får dock inte överskrida 70 procent.

2.   Bestämmelserna om beräkning av ålderspensionen ska i tillämpliga delar tillämpas på beräkningen av invaliditetspensionen.

1.   Den invaliditetspension som en före detta ledamot uppbär för att han eller hon utövat ett mandat i ett annat parlament samtidigt med mandatet i Europaparlamentet ska räknas av från den invaliditetspension som avses i artikel 55.

2.   I denna artikel avses med ”ett annat parlament” ett sådant parlament som definieras i artikel 2.2.

3.   De före detta ledamöter som utövat ett mandat i ett annat parlament samtidigt med mandatet i Europaparlamentet ska ange den invaliditetspension de uppbär för det mandat som de utövat i det andra parlamentet.

1.   Ledamoten eller dennes juridiska ombud ska lämna in en begäran om pension av invaliditetsskäl, åtföljd av ett läkarintyg till parlamentets talman, med angivande av namnet på den läkare som kommer att företräda ledamoten i den invaliditetsnämnd som avses i artikel 60.

2.   Den invaliditetsnämnd som avses i artikel 60 ska inom en tidsfrist på tre månader från och med det datum då generalsekreteraren sammankallat nämnden, och i enlighet med sitt mandat från Europaparlamentet, lägga fram en medicinsk rapport med motiveringar där en bedömning görs av huruvida villkoren för rätt till invaliditetspension i artikel 55.1 är uppfyllda. Generalsekreteraren får i undantagsfall förlänga tidsfristen.

3.   Om det i den medicinska rapporten fastställs att ledamoten uppfyller villkoren för pension av invaliditetsskäl, ska parlamentets talman bekräfta ledamotens rätt till invaliditetspension och meddela ledamoten beslutet och därvid uppmana honom eller henne att frånträda sitt mandat. Om det i den medicinska rapporten fastställs att ledamoten inte uppfyller villkoren för pension av invaliditetsskäl, ska talmannen informera ledamoten om möjligheterna till överklagande.

1.   Invaliditetsnämnden består av tre läkare som utses enligt följande:

Om ingen överenskommelse uppnåtts om utnämningen av den tredje läkaren senast två månader efter det datum då den andre läkaren utsetts, utses den tredje läkaren automatiskt av ordföranden för Europeiska unionens domstol på begäran av Europaparlamentet.

2.   Utgifterna för invaliditetsnämndens arbete, inbegripet resekostnader, ska betalas av Europaparlamentet.

3.   Ledamoten får till invaliditetsnämnden lämna in alla rapporter eller intyg från sin läkare eller andra yrkesverksamma på vårdområdet som ledamoten anlitat.

4.   Det arbete som utförs av invaliditetsnämnden är sekretessbelagt.

1.   Före detta ledamöter som inte längre uppfyller villkoren för rätt till invaliditetspension i artikel 55.1 förlorar sin rätt till den pensionen.

2.   Så länge den före detta ledamoten ännu inte fyllt 63 år får Europaparlamentet låta honom eller henne vart femte år undersökas av en läkare som utses för att kontrollera att den före detta ledamoten fortfarande uppfyller villkoren för rätt till invaliditetspension i artikel 55.1.

3.   Denna undersökning får även äga rum före den tidpunkt som anges i punkt 2, särskilt om parlamentet informerats om att den före detta ledamoten utför uppgifter mot betalning. I detta fall bedöms situationen på grundval av kontrollerbara fakta från offentliga källor, mot bakgrund av omständigheterna i varje enskilt fall samt efter en undersökning vid vilken varje part ges möjlighet att lägga fram sin ståndpunkt och bemöta den andra partens ståndpunkt.

4.   Invaliditetsnämnden får på förslag från den läkare som gjort undersökningen fastställa att den före detta ledamotens hälsotillstånd förbättrats och att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för rätt till invaliditetspension i artikel 55.1.

5.   Beslutet om att utbetalningen av invaliditetspensionen ska upphöra fattas av parlamentets talman på grundval av invaliditetsnämndens slutsatser. Artiklarna 59 och 60 ska gälla i tillämpliga delar. Om den före detta ledamoten inte utsett en läkare som företräder honom eller henne i invaliditetsnämnden tillämpas artikel 60.1 andra stycket.

1.   Efterlevande make och underhållsberättigat barn till en ledamot eller en före detta ledamot, som vid sin bortgång erhöll eller i framtiden skulle ha haft rätt till ålderspension eller invaliditetspension, har rätt att uppbära efterlevandepension respektive barnpension.

2.   Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel anses erkända partner vara likställda med makar om paret tillhandahåller en officiell handling som visar deras ställning som erkända partner och som utfärdats av en behörig myndighet i en medlemsstat.

3.   Med ”underhållsberättigat barn” avses ledamotens eller den före detta ledamotens, eller hans eller hennes makes eller makas legitima, biologiska eller adopterade barn som ledamoten eller den före detta ledamoten faktiskt försörjer. Även barn i fosterstadiet samt barn för vilka ledamoten eller den före detta ledamoten inlett ett adoptionsförfarande och adoptionen avslutas efter hans eller hennes bortgång anses vara underhållsberättigade barn.

1.   Maxbeloppet för efterlevandepensionerna och barnpensionerna får inte överstiga beloppet för den ålderspension som ledamoten skulle ha haft rätt till i slutet av valperioden, med hänsyn tagen till tidsperioden mellan datumet för bortgången och datumet då den mandatperioden upphörde.

2.   För före detta ledamöter får maxbeloppet för efterlevandepensionerna och barnpensionerna inte överstiga den ålderspension som ledamoten uppbar eller som han eller hon skulle ha haft rätt till.

3.   Efterlevandepensionen för den efterlevande maken eller makan ska uppgå till 60 procent av beloppet i punkt 1 eller 2 i denna artikel och till åtminstone 30 procent av arvodet i artikel 10 i ledamotsstadgan även om det senare beloppet är större än beloppen i punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Rätten till efterlevandepension påverkas inte av att den efterlevande maken eller makan har ingått nytt äktenskap. En efterlevande make eller maka har inte rätt till efterlevandepension om omständigheterna i ett enskilt fall utan rimligt tvivel tyder på att äktenskapet ingåtts enbart i försörjningssyfte. I detta fall bedöms situationen på grundval av kontrollerbara fakta från offentliga källor, mot bakgrund av omständigheterna i varje enskilt fall mot bakgrund av omständigheterna i varje enskilt fall samt efter en undersökning vid vilken varje part ges möjlighet att lägga fram sin ståndpunkt och bemöta den andra partens ståndpunkt.

4.   Barnpensionsbeloppet för ett underhållsberättigat barn ska uppgå till 20 procent av beloppet i punkt 1 eller 2.

5.   Genom undantag från punkt 4 ska, om det finns fler än två underhållsberättigade barn, pensionen för varje underhållsberättigat barn fastställas genom att den summa som motsvarar 40 procent av det högsta belopp som avses i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, divideras med antalet underhållsberättigade barn.

6.   Maxbeloppet för den pension som ska utbetalas fördelas i förekommande fall mellan maken eller makan och barnen enligt procentsatserna i punkterna 3, 4 och 5.

7.   Genom undantag från punkterna 4 och 5 ska pensionen för varje underhållsberättigat barn, om det inte finns någon efterlevande make eller maka, uppgå till 20 procent av det högsta belopp som avses i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt. Om det finns fler än fem underhållsberättigade barn ska dock det högsta belopp som avses i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, fördelas lika mellan de underhållsberättigade barn som har rätt till barnpension.

1.   Efterlevandepensionen eller barnpensionen tilldelas från och med den första dagen i kalendermånaden efter ledamotens eller den före detta ledamotens bortgång.

2.   Om mottagaren av pensionen avlider upphör efterlevandepensionen i slutet av den månad då bortgången inträffat.

3.   Rätten till barnpension upphör i slutet på den månad då det underhållsberättigade barnet fyller 21 år.

Rätten till barnpension förlängs emellertid under det underhållsberättigade barnets skolgång eller yrkesutbildning, fram till slutet på den månad då personen fyller 25 år.

Barnpensionen ska fortsätta att betalas ut till ett underhållsberättigat barn som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan försörja sig. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen ska bekräftas av parlamentets läkare. Mottagaren kan bestrida läkarens beslut genom att begära att en nämnd sammanträder som tillsatts enligt villkoren för invaliditetsnämnden enligt bilaga II, avsnitt 3 i tjänsteföreskrifterna.

Denna rätt upphör om det underhållsberättigade barnet kan försörja sig självt på nytt. Europaparlamentet kan låta det underhållsberättigade barnet undersökas vart femte år av en utsedd läkare för att kontrollera att det fortfarande uppfyller villkoren för uppbärande av barnpension.

4.   Efterlevande make eller maka och underhållsberättigade barn som har rätt till pension ska lämna in sin ansökan om utbetalning av pensionen senast sex månader efter den dag då de får rätt till pension. Efter denna tidsfrist ska den dag då rätten till pension får verkan vara den första dagen i den kalendermånad då ansökan mottogs av parlamentets behöriga avdelning.

1.   Genomförandet av dessa tillämpningsföreskrifter och ansökningar om utbetalning som lämnats in i enlighet med dessa ska stå i överensstämmelse med budgetförordningen.

2.   Om det enligt dessa tillämpningsföreskrifter krävs att avtal ingås mellan Europaparlamentet och tredje part, har den behörige utanordnaren befogenhet att underteckna dem.

1.   De belopp som utbetalats enligt avdelning I kapitlen 4, 5 och 6 ska uteslutande användas för att finansiera sådan verksamhet som har samband med ledamöternas utövande av sitt mandat och får inte täcka utgifter i samband med en ledamots privatliv eller finansiera bidrag eller gåvor av politisk natur.

2.   I samband med användningen av de medel som ställs till förfogande enligt dessa tillämpningsföreskrifter får ledamöterna inte agera på ett sätt som kan leda till en konflikt mellan ett egenintresse och unionens intressen.

Det föreligger en intressekonflikt om en ledamots agerande påverkas av familjeskäl, känslomässiga skäl, ekonomiskt intresse eller annat direkt eller indirekt personligt intresse.

3.   Ledamöterna ska till parlamentet återbetala belopp som inte använts, utom i de fall då de ersätts i form av ett engångsbelopp.

1.   Utbetalningar som görs inom ramen för dessa tillämpningsföreskrifter ska ske via banköverföring i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (12). Parlamentet ska stå för de avgifter som ska betalas av betalaren. Eventuella ytterligare avgifter ska betalas av betalningsmottagaren.

2.   Utbetalningarna görs i euro, om inte den berörda ledamoten har valts eller har sin hemvist i en medlemsstat som inte har euron som valuta och begär att hela utbetalningen eller en del av den ska göras i den medlemsstatens valuta.

3.   Omräkningen från euro till en annan valuta sker med hjälp av eurons månatliga bokföringskurs i enlighet med artikel 19.3 i budgetförordningen.

4.   För utbetalningar av assistentstöd till ledamöterna, genom undantag från punkt 3, görs omräkningen från euron till en annan valuta med hjälp av eurons månatliga bokföringskurs för december månad året innan. Under en valperiod får emellertid det högsta månatliga betalningsansvarsbelopp som utbetalas till ledamoten, uttryckt i en annan valuta än euro och efter tillämpning av det årliga indexet och eventuella höjningar som beslutats av Europaparlamentets presidium, inte vara lägre än det högsta månatliga belopp som fastställts för det föregående året.

1.   När ledamoten tillträder sin tjänst ska han eller hon lämna sina bankuppgifter (dvs. IBAN-nummer och BIC-kod och den berörda bankens adress) till parlamentets behöriga avdelning för ett eller flera konton som står i ledamotens namn i en av unionens medlemsstater i syfte att ta emot betalningar av ledamotsarvodet i enlighet med artikel 10 i ledamotsstadgan, övriga ersättningar och återbetalning av andra utgifter.

Såvida inte ledamoten, den före detta ledamoten, eller dennes rättsliga efterträdare gett andra uppgifter används det konto som öppnats för mottagande av arvodet i enlighet med artikel 10 i ledamotsstadgan även till utbetalning av övergångsersättningen och pensioner.

2.   För utbetalningar till andra personer än ledamoten krävs uppvisande av en handling som utfärdats av förmånstagarens bank där det bekräftas att personen innehar det konto till vilket betalningen ska göras och med uppgift om kontots IBAN-nummer, BIC-koden och bankens adress.

3.   För överföringar i samband med assistentstöd ska ledamoten uppge sin medarbetares bankkontonummer till betalningsombudet, eller i förekommande fall, till parlamentets behöriga avdelning. Medarbetarens bankkonto ska öppnas i en av unionens medlemsstater. Utbetalningarna ska göras i den valuta som medarbetarens lön eller arvoden anges i.

Betalningsombudet ska uppge sitt bankkontonummer till parlamentets behöriga avdelning.

1.   Arvodet enligt artikel 10 i ledamotsstadgan, övergångsersättningen och eventuella pensioner ska betalas ut den 15:e i innevarande månad. Ersättningen för allmänna utgifter betalas ut den första dagen i innevarande månad.

2.   Utbetalningar till betalningsombudet för utgifter för assistentstöd till ledamöterna ska göras den 15:e i innevarande månad.

Vid dessa betalningar beaktas de instruktioner som ledamoten lämnat fram till och med den 25:e i månaden innan.

3.   Utbetalning av ersättning för övriga utgifter sker efter uppvisande av de handlingar som krävs enligt dessa tillämpningsföreskrifter.

På begäran av parlamentets behöriga avdelning ska pensionstagare lämna in ett existensbevis i form av ett intyg från en läkare eller en behörig offentlig myndighet.

4.   Sista datum för inlämnande av de handlingar som krävs enligt dessa tillämpningsföreskrifter är

5.   Generalsekreteraren får ta särskilda beslut avseende förskottsbetalningar för utgifter för ordinarie resor och uppehälle.

1.   Om en ledamot, en före detta ledamot eller en ledamots eller före detta ledamots rättsliga efterträdare eller betalningsombud inte följer dessa tillämpningsföreskrifter eller bestämmelserna för kostnadsersättning, kan den behöriga utanordnaren helt eller delvis avsluta de berörda utbetalningarna.

2.   Den behöriga utanordnaren ska först skriftligen underrätta den berörda personen om sin avsikt att avsluta utbetalningarna i fråga och ge honom eller henne möjlighet att lämna skriftliga synpunkter tillsammans med eventuella styrkande underlag. En kopia av denna underrättelse ska vid behov översändas till berörda tredje parter.

3.   Om den berörda personen inte lägger fram tillräckliga bevis för att han eller hon följer dessa tillämpningsföreskrifter eller bestämmelserna för kostnadsersättning ska den behöriga utanordnaren anta ett beslut om avslutande av motsvarande utbetalningar. Ett sådant beslut påverkar inte tillämpningen av artikel 72 i dessa genomförandeåtgärder.

1.   Varje belopp som felaktigt betalats ut i samband med tillämpningen av dessa tillämpningsföreskrifter eller bestämmelserna för kostnadsersättning ska återkrävas från den berörda ledamoten eller före detta ledamoten eller hans eller hennes rättsliga efterträdare. Beslutet om återkrav ska antas av generalsekreteraren.

2.   Innan ett beslut om återkrav antas ska generalsekreteraren skriftligen underrätta den berörda personen om inledandet av återkravsförfarandet och ge honom eller henne möjlighet att lämna skriftliga synpunkter tillsammans med eventuella styrkande underlag.

3.   Efter antagandet av beslutet om återkrav ska generalsekreteraren genomföra återkravet i enlighet med budgetförordningen. Återkravsproceduren får inte hindra ledamoten från att på ett ändamålsenligt sätt utöva sitt uppdrag .

4.   Generalsekreteraren får delegera sin behörighet enligt punkterna 1, 2 och 3 till den behöriga generaldirektören.

5.   Denna artikel ska även tillämpas på tredje part.

1.   De belopp som avses i artiklarna 3.5, 15 andra stycket d, 20, 22.1, 22.3, 24.2 och 44.2 får indexeras varje år av presidiet upp till ett maximalt värde motsvarande den årliga inflationen i unionen i oktober månad för det föregående året enligt vad som publicerats av Eurostat.

2.   Det belopp som avses i artikel 29.4 i dessa tillämpningsföreskrifter ska i förekommande fall indexeras årligen av presidiet på grundval av det gemensamma index som fastställts av Eurostat i samförstånd med medlemsstaternas statistikorgan enligt artikel 65 i tjänsteföreskrifterna. Indexregleringen får tillämpas retroaktivt från och med juli månad det berörda året.

1.   Arvodet enligt artikel 10 i ledamotsstadgan, övergångsersättningen, ålderspensionen enligt dessa tillämpningsföreskrifter eller ålderspensionen enligt bilaga III till bestämmelserna för kostnadsersättning får bli föremål för utmätning, upp till högst en tredjedel av det aktuella beloppet, till följd av ett beslut av domstol eller av den behöriga administrativa myndigheten.

2.   Generalsekreteraren ska utfärda instruktioner för genomförandet av en sådan åtgärd. Dessa instruktioner ska ta vederbörlig hänsyn till den senast tillgängliga gräns för fattigdomsrisk som Eurostat har fastställt, i tillämpliga fall, för den berörda ledamotens eller före detta ledamotens bosättningsstat och, i tillämpliga fall, ska vara förenliga med kravet att ledamoten ska kunna utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Den berörda ledamoten ska höras av generalsekreteraren innan ett beslut fattas.

1.   En ledamot eller före detta ledamot som anser att dessa tillämpningsföreskrifter inte tillämpats korrekt av den behöriga avdelningen får framföra ett klagomål till generalsekreteraren.

2.   En ledamot eller före detta ledamot som inte samtycker till generalsekreterarens beslut får lämna in ett klagomål till kvestorerna, som ska fatta beslut efter samråd med generalsekreteraren. Klagomålet ska riktas till kvestorernas tjänstgörande ordförande.

3.   Om en part i klagomålsförfarandet inte samtycker till det beslut som antagits av kvestorerna får han eller hon lämna in ett klagomål till presidiet för slutligt beslut. Ett sådant klagomål ska grundas på samma styrkande underlag som redan lämnats in tillsammans med klagomålen enligt punkterna 1 och 2 och ska riktas till talmannen.

4.   Alla klagomål som lämnas in enligt punkt 1, 2 eller 3 ska vara motiverade och ska inges skriftligen, tillsammans med eventuella styrkande underlag, inom två månader efter delgivningen av det ifrågasatta beslutet.

5.   Parlamentet ska se till att klagande får ett mottagningsbevis för alla klagomål som lämnas in.

6.   Om ledamoten, efter att ha lämnat in ett klagomål på grundval av punkt 1, 2 eller 3 i denna artikel och innan den behöriga instansen för överklagande har fattat sitt beslut, bestrider det beslut som klagomålet gäller genom en talan om ogiltigförklaring på grundval av artikel 263 i EUF-fördraget, ska klagomålet förklaras sakna föremål och förfarandet avslutas.

Ett klagomål på grundval av punkt 1, 2 eller 3 i denna artikel ska förklaras otillåtligt om ledamoten lämnar in det efter att ha väckt talan om ogiltigförklaring på grundval av artikel 263 i EUF-fördraget.

7.   Denna artikel ska även tillämpas på rättsliga efterträdare till ledamöter och före detta ledamöter.

1.   När dessa tillämpningsföreskrifter avser inlämnande av en begäran om ersättning för eller betalning av utgifter, får denna begäran lämnas in i elektronisk form med digital underskrift.

2.   När dessa tillämpningsföreskrifter kräver att styrkande handlingar lämnas in, får sådana handlingar lämnas in i form av skannade kopior, under förutsättning att ledamoten på heder och samvete intygar att de skannade kopiorna av styrkande handlingar överensstämmer med originalen.

3.   För att det ska kunna kontrolleras att skannade kopior överensstämmer med originalen ska varje ledamot behålla originalhandlingarna till och med den 31 december kalenderåret efter det år då ledamoten lämnade in sin begäran om ersättning eller betalning.

Parlamentets behöriga avdelning ska tillämpa ett system med stickprovskontroller för att kontrollera att skannade kopior av styrkande handlingar överensstämmer med originalen.

1.   Underrättelser från parlamentets avdelningar enligt dessa tillämpningsföreskrifter och bestämmelserna för kostnadsersättning får göras med alla tillgängliga medel som säkerställer en effektiv överföring, inklusive per e-post eller på annat elektroniskt sätt. För ledamöterna anses underrättelser per e-post ha genomförts på ett giltigt sätt efter mottagande av ett läskvitto eller senast fem arbetsdagar efter mottagandet av leveranskvittot för e-postmeddelandet till deras officiella e-postadress.

2.   För att underrättelser ska kunna skickas ska ledamöterna informera parlamentet om sin e-postadress och sin permanenta bostadsadress när deras mandatperiod löper ut och därefter inom en månad vid varje förändring. Detsamma gäller för rättsliga efterträdare till ledamöter och före detta ledamöter, som ska informera parlamentet om sina e-postadresser och sina permanenta bostadsadresser vid tidpunkten för arvskiftet och därefter inom en månad vid varje förändring.

3.   Vid tillämpning av artikel 98.2 andra stycket i budgetförordningen ska en försening när det gäller parlamentets översändande av en debetnota till en gäldenär anses ha förorsakats av gäldenärens agerande, om gäldenären var föremål för och underlät att rätta sig efter punkt 2 i den här artikeln.